Maxwell Perkins (1884-1947) var F. Scott Fitzgeralds, Ernest Hemingways och Thomas Wolfes förlagsredaktör. Hans engagemang, råd och tips var avgörande för deras författarkarriärer.
Alla skribenter borde ha en Maxwell Perkins.
Stellan Nehlmark (1938-2020) var min Maxwell Perkins.
Stellan och jag gick i samma gymnasieklass på Hvitfeldtska högre allmänna läroverket i Göteborg. Han var en smal, kulturintresserad yngling som inte spelade fotboll lika omåttligt som jag – vilket innebar att vi under denna period aldrig kom varandra särskilt nära. Men jag minns att vi kunde ge varandra film-, serie- och boktips på rasterna; han och jag var de enda på skolan som hade läst Henry Millers Tropic of Cancer och Norman Mailers The Naked and the Dead.
När det begav sig 1973.
Först efter studenten kom vi att umgås. Men då blev det desto intensivare. Stellan medverkade i tillkomsten av Svenska Serieakademin 1965 och 1973 sammanställde vi antologin Seriöst om serier (Almqvist & Wiksell), vilken starkt bidrog till att det kom igång serieforskning på svenska universitet och högskolor.
Och 1976 blev han en föredömlig gudfar åt min förstfödde son Anders.
Framför allt var Stellan en betydelsefull samtalspartner under alla år. Innan jag iscensatte mina idéer och projekt diskuterade jag dem alltid med honom.
Stellan översatte ofantliga mängder av seriealbum från franska och arbetade som journalist med underrättelsetjänst och författarporträtt som specialitet. I flera år medverkade han i Bokmässans seminarieprogram.
Stellan Nehlmark intervjuade spionromanens mästare John Le Carré på Bokmässan 1999.
Jag kan lugnt påstå att ingen på denna jord läste så mycket som Stellan Nehlmark. Han kollade varenda roman som gavs ut, han läste vartenda nummer av New York Times Book Review, New York Review of Books, Lire, Time, Newsweek, Der Spiegel, Vanity Fair, The Economist, DN, GP – you name them. Min stora utmaning gentemot honom låg i att hitta udda böcker på obskyra förlag och konfrontera honom med dem.
– Har du läst den här?
– Nä.
– Va!! Har du inte!!?
I nästan fyrtio års tid brukade Stellan och jag träffas några gånger i månaden för utbyte av böcker, tidningar, tankar och åsikter. Därjämte förekom en hel del skratt och flams.
Stellan Nehlmark vid Serieakademins middag i samband med Bokmässan 2011.
De sista åren av sitt liv bodde Stellan i en lägenhet i Halmstad. Han hade drabbats av diverse krämpor och ville av trygghetsskäl vara nära sin syster Brita och hennes man. Så småningom nödgades han flytta vidare till ett äldreboende, där han avled den 13 november 2020.
Sture Hegerfors
2019 års internationella Adamsonstayett
2019 års svenska Adamsonstatyett
Svenska Serieakademins årliga diplom “till en trägen arbetare i den svenska seriens örtagård” 2019
